Kjellvanders förra album "Faya" kunde kanske sägas lida av konceptplattans inneboende svaghet, tvånget att låta varje låt förhålla sig till den grundläggande idén, men på nya "I saw..." har en lyssnare full frihet att tänka fritt. Då hittar man det livsbejakande jublet i Christian Kjellvanders ljudbild.
Det tar kanske ett tag, vid en första genomlyssning är det samma välbekanta melankoli som möter oss. Men de ringande gitarrerna bakom de tillbakalutade verserna i "Two souls", det kärleksfulla tonfallet i "When the mourning comes", de majestätiska klaviaturerna i "Big black sky" och den vackra melodin i honkytonkdoftande "While the birches weep" avslöjar en återvunnen livsglädje. Kjellvander har kommit över skilsmässan och sorgen och gjort sitt hittills bästa album.
Torgny Nilsson | URL