A Village: Natural light. 4/5.
Orden rör sig i gränslandet mellan liv och död. Christian Kjellvander sjunger "Please forget me when I'm gone. I was never here" ("Riders in the rain") och för en stund drunknar lyssnaren i mörker. Men han har också motgiftet: "Dark ain't that dark" och svärtan blir aldrig bedövande. Kjellvander förstår att bara den som älskar kan sörja, och i den sorgen finns liv. Ett liv värt att leva, omgiven av människor att älska.
Det knarrar när han försiktigt öppnar fönsterluckorna och det blir märkvärdigt vackert när ljuset strömmar in. Kjellvander är målaren som lägger lager på lager. Med en meditativ intensitet hittar han nyanserna och den inneboende värmen som låter sångerna omfamna oss.
Vad det här är? Kanske kammarmusik, kanske en indiecountry på lägsta möjliga varv. Pelle Anderssons orglar, Per Nordmarks trummor, Ruben Engzells bas, "Texas" Johansson saxofon – allt och alla flyttar in i ett rum som redan är fyllt av rösterna – Christian, Karla-Therese och Scout Kjellvanders
Anders Mårtensson | URL