När Loosegoats under en turnésväng i Norge häromåret brakade utför en serpentinväg och sånär landade i en norsk fjord var det slut på aktivitet i gruppen för ett tag. Omtumlade, småskadade och med större delen av sin backlog i spillror så bestämde dom sig för att ta en paus på obestämd tid. Sångare/gitarrist och låtskrivare Kjellvander kunde dock inte stilla sin kreativa ådra och med hjälp av folk från bl.a. Fireside kommer nu solodebuten. Lite konstigt kan tyckas, då Loosegoats alltid varit Christians band, med honom som ensam låtskrivare.
Nåväl, vi bjuds på tio färska sånger och anslaget känns igen, country och folkinfluerad rock med ett lätt stänk av den skånska myllan. Sämre saker har ju släppts på skiva, det är ett som är säkert. Produktionen är omsorgsfull, stråkar och blås samsas med gitarrer och orglar, alltid med Christians röst i centrum. Det är den största ljudbild skåningen hittills har vågat sig på och det är väl kanske inte alltid det faller väl ut. Som i det smått sliskiga Titanic-doftande stråkarrangemanget i singeln "Oh Night" t ex. Sätter ett ringfinger på att låten hade mått bättre utan det. Överlag är det annars duktigt vackert och starka spår saknas inte. Inledande "Homeward Rolling Soldier" är en dänga av högsta klass, "Allelujah" är finstämdhet när det låter som bäst osv. Dock tycker jag inte materialet på den här skivan riktigt når upp till de höjder som fanns på senaste Loosegoats-skivan "Her, the city, et al". Den lät svenskare på nåt sätt. Mer egen. Förbannat bra. Kanske kommer Kjellvanders låtskrivartalang mest till sin rätt i den sättningen, men så länge soloprestationerna är såpass här bra står jag ut med dom också. Lätt.
Martin
Lundmark | URL