4.
Det är inte vanligt, men hos Christian Kjellvander har faktiskt musikens känslomässiga innehåll en direkt motsvarighet i texerna. Låtarnas mörker är inte bara en fråga om harmonik och arrangemang, utan om en genomgripande dystopisk livssyn. Hela skivan är som en enda lång argumentation med någon som envisas med att se ljust på saker. Kjellvander går på promenader, reser fram och tillbaka till USA, bygger på ett hus, men livet tycks ändå knappt värt att leva. Men det är bra skildrat, trots ett rätt storslaget språk. Och många av låtarna är ju tilltalande vackra i sin avskalade alternativcountryestetik. En fin fiol tar plats i flera låtar.
Kjellvander – som jag fortfarande minns som kalvig indiemusiker – har skaffat sig en plats som en av Sveriges bästa låtskrivare.
Po Tidholm | URL