Tonsatta noveller som förtjänar din uppmärksamhet.
När en av mina allra käraste vänner ställdes framför Matilda Jones Wrong Too Long för första gången – en låt så emotionellt mättad att den hade kunnat lösa hela klimatfrågan om någon hade lyckats alstra energi ur dess resonans – blev han som förstummad. Efter två och en halv minut, när tonerna kvävdes, riktade han sin glasartade blick mot mig och väste fram; "den känns som en resa".
Samma ord går i viss mån att applicera på Christian Kjellvanders nya skiva, The Pitcher. Men där Jones soulklassiker framstår som en perfekt manifestation av det tillstånd då du inser att livet är alldeles fördärvligt kort, och ditt omdöme alldeles åt helvete för dåligt, är Kjellvanders album något annat. En resa som spänner mellan det självbiografiska och det fiktiva. Som virvlar likt en tidevarvets orkan genom generationer, kastar sig runt på det känslomässiga spektrat mellan förtvivlan och förtröstan.
Christian Kjellvander har länge varit närmast synonym med begreppet "gammaltestamentlig tyngd", något som, tillsammans med mycket annat, går igen på The Pitcher. De musikaliska rum du beträder har samma möblemang som tidigare.
Dramatik. Townes Van Zandsk country filtrerad genom svart, fuktig jord. Amerika som geografisk palett. Barndomens psalmer ekandes mellan elfenbensvita kyrkoväggar. Gitarrer lika olycksbådande som Cormac McCarthys The Road, stråkar ständigt balanserandes i gränslandet mellan det sorgsna och det upprymda. Ibland låter det som om han försöker tonsätta solnedgången, ibland de landskap som novellen Winters Bone utspelar sig i.
Och rent innehållsmässigt är det både pålitligt och tillfredsställande, med ett fåtal ack så avgörande reservationer. Ljudbilden faller vid vissa spår – The Crow, The Woods – över i det alltför kompakta. Andnöden är nära, jorden väller ur högtalarna.
En genomgående känsla är även den att Kjellvanders omdöme vacklar lite. Ett par av de längre låtarna borde stympas, samtidigt som några av de kortare, stillsammare hade förtjänat högre anspråk, en släng av megalomani. Pretentioner är ett trubbigt verktyg.
Men The Pitcher är trots sina skrapsår en potent samling tonsatta noveller, som definitivt förtjänar din uppmärksamhet. Christian Kjellvander befäster nämligen sin position som en av de främsta i Sverige när det kommer till att aktualisera och vitalisera countryn som sådan.
Jonathan Bengtsson | URL