Christian Kjellvander
UPPSALA. Det finns inte minsta lilla i allt som är bra med Christian Kjellvander som är bra för att vara svenskt.
Den lågmälde skåningens finstilt formulerade rockmusik vårdar sina djupa, jordiga amerikanska rötter med stor kärlek och kunskap utan att för den skull bli tråkigt ortodox.
Ingenting i uttrycket känns sökt eller fejkat, varje ord ord verkar ha valts med omsorg och sångerna skruvar sig med imponerande självklarhet upp från det viskande, nästan plågsamt intima till förlösande rockattacker, mest fulländat i "Roaring 40"s".
Andäktigt
På nya albumet "Faya" gör han den ihop med Nina Persson, men den blir minst lika andäktig här, skirt arrangerad för ett band med piano och tre väldigt elektriska gitarrer som inte låter det minsta turnépremiär.
Så se Christian Kjellvander i höst. Gärna på något av de sista gigen, då den eminente Danny George Wilson från brittiska Grand Drive värmer upp.
Håkan Steen
Publicerad: 2005-11-10
Håkan Steen | URL