LIVEKONSERTER Jag har inte sett Christian Kjellvander i ett så avskalat sammanhang tidigare. Ja, det skulle i så fall vara den där gången Loosegoats spelade på Hultsfredsfestivalen och strömmen gick. Men då var jag
i ärlighetens namn mest i Teaterladan för att jag var trött, frusen, ledsen och hade tappat bort min kompis. Förutsättningar som å andra sidan maxade upplevelsen av Loosegoats unplugged.
På Rookie är Christian Kjellvander ensam på scenen med en elgitarr och en aukustisk.
Han inleder med bästa låten från nya skivan Faya, Foreign rain. Till sin hjälp har han två mikrofoner. En normal och en med kraftig reverb. Det är helt mörklagt förutom två spottar underifrån och lite svagt ljus som silar ned från taket.
Folk rör sig i lokalen och pratar. Det stör lite. Utanför är det full fart och få hinner sänka rösten och ta in stillheten i stora konserthallen innan de dundrar in. Christian Kjellvander lyckas behålla stämningen ändå. Det är en konsert som känns nära. Mer nära än när jag sett honom med band. Nu tar han inte i på samma sätt i sången och då fungerar hans breda amerikanska dialekt bättre.
Det blir enklare, mindre wailande och renare.
Bäst blir det i Drunken hands. Då är det så finstämt att jag ritar till en extra fjäder i blocket.
När konserten är slut kliver Christian Kjellvander av scenen en kort stund innan han går på igen, möts av busvisslingar, och kör Homeward rolling soldier.
Därefter säger han det första på hela kvällen. "Tack så mycket och ha en fortsatt trevlig helg."
Sorti.
Den 9 december kommer Christian Kjellvander till Palace. Då med band om jag förstått saken rätt.
Emelie T Lund
[E-mail]
Emelie T Lund | URL