Articles and Reviews

Jagad av rädsla och rastlöshet

Oskarshamns Tidning - 1999-01-01



Jagad av rädsla och rastlöshet

Christian Kjellvander gjorde sig ingen brådska efter succédebuten Songs from a two-room chapel. På uppföljaren Faya lät han låtarna komma till honom i stället.
Albumaktuella Kjellvander drar snart ut på turné och premiären blir i Hultsfred den 29 oktober.

Förra plattan blev en stor framgång hos såväl kritiker som publik och gav tillsammans med samlingen Introducing the past upphov till flera turnéomgångar både i Sverige och utomlands.
Nu är Christian Kjellvander tillbaka.
Det är tre år sedan den forne Loosegoats- och Songs of Soil-sångaren Christian Kjellvander solodebuterade med albumet "Songs from a two-room chapel". Efter en tids tystnad är singersongwritern från Skåne nu tillbaka med uppföljaren "Faya" där bland andra Nina Persson från Cardigans medverkar på en duett.
Plattan är en sammanhållen historia som i elva låtar skildrar en mans liv ur olika aspekter. Låtarna har fått näring ur Christian Kjellvanders egna minnen och upplevelser.
- Låtarna kom till mig. Jag skrev några låtar och såg en tydlig gräns och jag märkte att det gick åt ett håll i ett skede och åt ett annat håll i ett annat skede. Första halvan handlar om ett slags rastlöshet och den position man är i. Allting stämmer, men ingenting stämmer, man är otillfredställd och rastlös. Och då finns det inget annat att göra än att ta bort det man tror är felet.
Tidigare har du sagt att nästa album kanske skulle handla om rädslor. Tycker du att det stämmer in på det här albumet?
- Den handlar ju om rädslor indirekt och från början hade jag tänkt att göra en som ännu mer bottnade i rädslor. Men de senaste åren har de här rädslorna lagt sig lite grand, jag har lyckats övervinna dem utan att göra skivor om dem. Men nu har det kommit nya, eller snarare en sorts avvaktan eller osäkerhet, säger han.
Musikaliskt håller sig "Faya" kvar i den lågmälda, countryinfluerade tradition som blivit Christian Kjellvanders kännetecken, om än mera lågmält den här gången. Själv såg han ingen anledning att ändra för mycket i ett koncept som fungerar för honom.
- Jag gillar att vara där jag är. Det känns väldigt naturligt i mitt uttryck och mer som att det är en förlängning av min person.
Christian Kjellvander tar några klunkar på sin dubbla espresso och ler. Han ger ett avspänt intryck. Efter framgångarna med den förra plattan borde vem som helst känna en viss press från omgivningen, men Christian Kjellvander tar det hela med ro. Han tycker att succén med förra skivan växte fram i en bra takt och kände möjligen mest av sina egna förväntningar under arbetet med den nya plattan.
- Jag har alltid mycket press på mig själv. Bara det att färdigställa och fastställa något som folk ska lyssna på är press nog. Men pressen är inte så svårt att hantera, det är bara att göra det. Utan den kan man inte skriva bra låtar. Det är ju det första filtret det ska gå igenom, ens eget. Man måste ställa sig skeptisk till sig själv och ifrågasätta.
Christian Kjellvander har också alltid haft ett bra förhållande till kritikerna som ofta hyllat honom i stora ord. Flera tidningar har redan givit honom bra betyg för senaste plattan. Och han sticker inte under stol med att den goda kritiken är viktig för honom.
- Det är kul att vara bra, säger han och skrattar.
- Nej, men det är klart att det är roligt när folk förstår det man gör. Det hade varit så jäkla knäckande att lägga ner två år på en skiva och sedan få höra att det är fullständigt ointressant. Fast om jag hade gjort en skiva som jag var riktigt nöjd med och sedan fick höra något dåligt om den - då skulle jag nog kunna säga att de inte förstått grejen. Man har ju så pass bra koll på musik att man vet vad som är bra.
I slutet av oktober börjar turnécirkusen om för Christian Kjellvander. Fram till den 10 december reser han runt i Sverige med sitt band Lazy Grace Frontier och efter årsskiftet blir det troligen en sväng ut i Europa. Men redan nu har han flera idéer om hur nästa platta skulle kunna låta. Bland idéerna finns en bluesgrassplatta och en riktig Sun Studio-countryskiva i Johnny Cash-stil.
- Men det måste ju vara minst lika bra som originalet. (PM)
ANNA HEDLUND

ANNA HEDLUND | URL